Nyanlända invandrarbarn i Sverige

Ritning Sporting

Organiserad sport är högt värderad i Sverige och sport för barn och ungdomar är central för svensk ungdom
politik. Cirka 650 000 personer är frivilligt engagerade som ledare inom sport i Sverige och cirka
70% av barnen mellan sju och femton år tillhör en sportklubb (Riksidrottsförbundet [RF],
2012). Svenska policydokument är överens om att idrott är en arena där människor med olika kulturella och etniska
bakgrund möts, lär känna, förstår och respekterar varandra på grundval av ett gemensamt intresse (Peterson,
2008). Men tanken att idrottsdeltagande ska bygga socialt kapital när det gäller interkulturell kunskap,
demokrati och medborgarskap är inte bevisat (Walseth, 2008). Fundberg (2012) kallar denna idé för etnisk folklore. där
är hinder för integration genom sport och sporttraditionen i sig är ett av dessa hinder, med dess dolda
dagordning för svensk sporttradition som måste internaliseras av invandraren (Walseth & Fasting, 2003, 2004;
Fundberg, 2012). Följaktligen praktiseras denna dolda agenda ofta som “en maktrelation à la Foucault”
(Lundvall, 2009). Några av de nationella ansträngningarna att integrera invandrarbarn genom sport har en tendens att
förstärka klyftan mellan ”oss”, de integrerade och ”dem”, som ska integreras (Peterson, 2008). Enligt
till Fundberg (2012) har svenska sportcoacher och ledare låg medvetenhet om etnicitet. Följer Rizwi’s
(2009) observation, sportklubbar som vill integrera invandrarbarn i sport måste ta invandrarnas
upplevelser av sport som utgångspunkt. Kirk (2004) hävdar att ungas inställning till idrott
bildas mellan 11 och 14. Därför fann vi det relevant att undersöka nyanlända barn inom
denna åldersgrupp.

Syfte med studien

  • Idrott är en global rörelse med ett gemensamt språk. Dess globala karaktär kan göra sport till en viktig arena för
  • integration för någon som anländer till ett nytt samhälle. Samtidigt är sport ett uttryck för nationell kultur och
  • identitet. Sådana saker som regler och artefakter, som vid första anblicken verkar vara liknande är i verkligheten lokalt
  • inbäddad i kulturen där den förekommer och inte liknar andra kulturer. Det dominerande samhället har ofta
  • svårigheter att välkomna barn från andra kulturer och länder, utan att erkänna relevansen av
  • förstå vilka idrottsbegrepp som förekommer mellan och inom kulturer, och hur dessa begrepp kan eller bör
  • blandning. Syftet med denna studie är att ge en förståelse för de bilder och upplevelser som nyligen kommit
  • barn har om sport och sportaktiviteter från sina hemländer, och vilka utmaningar som uppstår när
  • stöter på dessa bilder i integrationsprocessen genom sport.

Svensk tävlingsklubbsport

Målet med konkurrenskraftig klubbidrott i Sverige är tvåfaldigt. Det ena är att göra det möjligt för deltagarna att bibehålla god hälsa
genom fysisk aktivitet och för att främja värderingar som demokrati, respekt, rättvisa och öppenhet trots ekonomiska,
social, etnisk eller religiös bakgrund (Peterson, 2000), kallad ‘föreningsfrämjande’ (Peterson, 2008). De
annat syfte är att upptäcka och uppmuntra begåvade unga individer att bli elitidrottare, vad Peterson (2008)
kallar “tävlingsfrämjande”.